Alla inlägg under mars 2012

Av lenie - 22 mars 2012 22:19

Kan du tala till mig 
med armarna viftandes 
saliven rinnandes
ner mot din slitna sjukhusskjorta..

Kan jag förstå vad du menar
när du försöker?
med cigaretten hängandes i din mungipa  
och dina otydliga
av droger förvillande lika ord

Från din paranoia över förgiftning och din skuld till människors svält 
till
samtal om kråkor på den gallerförsedda balkongen 
är steget långt 
och avgörande 

från bältessäng till rökrum
är vägen oändlig 

Som om vi vore besläktade 

det 
är 
vi

Så nära man kan komma 

Och jag vill så gärna förstå
det jag inte kan förstå

I hissen ...
den låsta 

Ditt liv 
och mitt.....

Det skiljer millimeter  

Avd.52 , S:t Görans Sjukhus ...

Av lenie - 16 mars 2012 00:33


Avfallsförvaringens kärleksmöten

viskandes vackerord

fyllda med socker och marsankräm 

och älskogens hetsande tjut i natten 

fick oss ner till liggande 

tätt och nära 

svett och andning i lika delar 

syre och salt ..


Ordlöst , torrt och det ekade främling

vad döljer du för mig ..

Trots att vi vet allt , vet vi ingenting

främling passar in i vår lobotomicirkus 


När du går , när jag vill att du ska gå

fast jag önskar du stannat 


kantrar mitt hjärta motsols 

och jag kvävs av kväljningar och rädsla 

att du aldrig återvänder 


Och jag vet att din lek alltid är en lek 

medan mitt allvar slår sönder .


Som du led och hatade mig när vi vaknade 

som om du aldrig kunde fly fort nog 

och jag vet att jag är skräddarsydd för den sortens lekar

att jag alltid kommer att ta dig i försvar 

iklädd min självpåtagna offerkofta

kan du kasta mig till vargarana gång på gång


I väntan på bättre och som något du förnekar 

som en parantes i ditt liv

och hur skulle det se ut om någon visste 

något förstod 

Det kan du inte bära 

då blir du osynlig, iskall och fjär 

Jag kryper ihop av skam . 



Som den ståndaktige tennsoldaten står jag ändå kvar

I väntan på dig , ditt val och ditt högst allenarådande beslut



Du har tagit det förlänge sedan , så om och om igen

kanske har du dragit ut på det för att de sista stegen i vår dans skulle bli felfria 

dras isär , bockar och niger , så glömmer vi det ... 


En dans som inget krävde

mer än alla mina  tankar , mina andetag

hela mitt liv och hjärta.. 







Ovido - Quiz & Flashcards