Senaste inläggen

av lenie 2 februari 2010 kl 21:20

Kvidanden 


Torterade

mot min sträva gom


Aborterade 

ur sin egen sanning .. 


Försöker leva i den talande tystnaden 

där du inte längre finns .... 


Stamcellens tomma skal 

svider mot min strupe

bygger ihop och klonar 


Tagen ur mitt eget sammanhang 

lämnade du mig 

 

aborterad

ur min egen kropp ... 





av lenie 31 januari 2010 kl 19:48

Finns , som i funnen

är jag inte ...


borta , försvunnen 

som i osynlig är jag ... 


När försvann jag ?


För

jag slutade existera

som ett halvt andetag

med stöngda ögon 

bakom halvslutna ögonlock

blickandes inåt

i svårmod 

 utan mod ..


 Vet du hur jag skriker 

brottas 

slår 

och vänder min sorg inåt i varma tårar..


på utsidan kom det som låg nära ..


det andra kom inte alls ...


det stannade 

hamnade på min shitlist ..


som jag alltid , alltid 

min älskade 

vänder mot mig själv ..


av lenie 27 januari 2010 kl 14:12

Kärlek i lyrik 


Pornografi i verkliga livet 


Rakt ut från din pannlob 

ekade det mot min trumhinna 

det du tänkte .. 

Du la det på min tunga

lät det smälta ...

jag svalde

bitterljuvt ..


Din tanke var hel 

och bar mig djup ner och högt över 

jag såg ditt fågelhjärta 

picka 

hårt , litet , i galopp , så rädd

att mista .. 

menade vad du sa 

när du kved att kärlek

betyder intet ..


Din kropps begär efter min

gör mig hel 


Sakna mig fast jag lever under din hud .. 

när jag andas din kropp 

och

även när vi famnar varandra ömt 

trycka mot varandra utan skyddande glas 

emellan ... 


Jag finner det som är du 

Sköljande åtrå

igen och igen 

I vår egen skyddade värld ... 

där kroppens lust blir själens näring ... 

i ett evigt kretslopp av lyrisk kärlek 

av lenie 27 januari 2010 kl 00:20

The end
Som jag själv valt … gick för att möta det
mörka , mjuka
lockande 
det som ger glömska 
inte känns som ..
köttet utåt 
Skavandes emot
Min tagelskjorta 
Blödande 
Huden inåt 
Kliande ..

Ett jävla 

The end ....

Som jag själv valt …


Gick för att möta det mörka ,

mjuka ,lockande 

det som ger glömska 


Det som inte känns som ..

köttet utåt 

Skavandes

emot

min tagelskjorta


Den blödande huden

inåt, Kliande ..


Beväpnad med 

Små vita tabletter 


Gick jag in i mörkret

Beredd 

Och 

Medveten 

Om att 

Det var allt ..

Slutet 


Ett Vackert 

The end

Som jag själv valt … 



av lenie 18 januari 2010 kl 21:18

I begynnelsen var Ordet , Ordet var hos Gud och Ordet är Gud.
Kan man tycka och tänka 
Men märker man 
Vet man 
Tänker man ? …. 
Ordet är 
Tanken är 
Smärta och lyckan är .. 
Vad mer är ? 
Det man andas , äter , känner och bara finns i 
Önskar jag var en fisk i akvariet 
Mat , små korn singlandes ner mot min mun dagligdags 
Mot dig , din och din och din 
Vi blir alla mätta .. 
Dö och låt leva .. 
Ditt leende , speglandes mina tankar-
För jag är du i en lustig dualistisk sketch 
Lutandes åt alla håll i 73 grader  
 

I begynnelsen var Ordet

Ordet var hos Gud

och Ordet var Gudomligt 


Kan man tycka och tänka 

Men märker man

vet man

Tänker man ? …. 

att 
Ordet är Tanken är Smärta och lyckan är ..

Vad mer är ? 

Dö och låt leva .. 

låt leva och dö

Ditt leende , speglandes mina tankar-

För jag är du i en lustig dualistisk sketch 
  

av lenie 15 januari 2010 kl 23:16

Jag är kär , förälskad 

som i älska .. 


stora ord ..


sa du till mig 

nära 

fast 1239 mil bort 

I Kiruna .. 


Orden vilade mot mina skulderblad 

tog kraft och spjärn inifrån ..

andades ut i min inandning .. 

så maktlös ... kippandes efter andan ...


Du sa det 

och det värkte 

av saknad,  förspilld lycka 

och ånger 

ångest .. 


Jag borde räddat dig 

min prinsessa 

jag borde dödat draken 

och enleverat dig .. 


I dåtid , nutid och framtid

alltid steget efter ... 

bakom , över och förbi ... 


Jag älskar dig också 

1239 mil bort 

håller jag din hand 

och släpper aldrig taget  ... 



av lenie 14 januari 2010 kl 23:10

Aprikosrosa rullar de 

nedåt 

tårarna ..

mot min mungipa som girigt 

suger in 

det salta 

sorgsna 

som du väckt ..


klarröda 

är de , min rädslor 

som tumlas mot mitten ..

där jag går av ..

känslan isar 

men

värms mot mina iskalla fotsulor ..

där du finns i frosten .. 


gröna , djupa 

är de känslor 

du planterat 

i mitt svarta forskande

destruktiva  .. 


skri av sorgsen längtan

som jag värjer mig emot .


förvandlar mig vit 

i avvaktan 

avståndstagande ..

lila av

väntande död .... 


men endast av rädsla 

om man stärker och stryker med potatismjöl och viselin




av lenie 13 januari 2010 kl 20:50

längtande

vandrar du 

fäster din blick 

över det som döljer min kärna ..



kysser bort de tårar 

min ögon döljer ..


I ett stelt leende

och en skräck

som bänder sig djupt in


vill du in

vila nära


låter dina läppar fånga 

de droppar av svett som bildas på min överläpp

efter alla de kyssar vi delat

alla smekningar 

vi båda saknat 

och aldrig vågat drömma 


försvinner in i ditt inre 

tills du inte längre ser mig 

din andes väsen är jag 

andas mig 

låt mig pulsera i ditt blod ..


du är mitt sökandes slut .. 

mitt livs början ... 





av lenie 8 december 2009 kl 00:19

Inget mer finns att tillägga 


än tystnad

som spränger 

ut de tankar 

som någonsin 

tänkts

som äts upp 

av de tankar som 

någonsin 

kommer att tänkas 


drop dead ! 

av lenie 24 november 2009 kl 11:50

Jag söker sanning..

lögnen är alltid närmare

lättare att fånga ..


Jag är inte rädd att möta sanningen

men

lögnen skrämmer mig till döds .


Ge mig en sanning

vilken som helst

en vacker sanning

eller

en som gör ont ..


Jag ska ta den till mig

vårda den

älska den ..


För en smärtsam sanning

kan aldrig göra lika ont

som en aldrig så vacker lögn ..


Ljug mig full eller var tyst

lögnen är alltid närmast ..

av lenie 15 november 2009 kl 22:31

Låter min hud blandas med din

porernas öppna fuktiga seende


Din värme blir min värme

en förlängning

en saknad


Blundar och räds..


låter mitt hjärta i hemlighet vila

mot ditt hjärta


Andas i staccato

fast i tysthet


Intalar mig..


Att kärlek inte gör ont ...

av lenie 12 november 2009 kl 00:10

Utan att dö , vill jag drunkna

med vidöppen blick ..

och

mitt i ett skrik ..

finns ..

en längtan

efter smärtan

som fogar samman

håller ihop


Syresätt mitt blod

igen ..

jag räknar till tre

och till fem och till tio

om du vill

håller hårt

och räknar på mina fingrar..

de nedbitna naglarnas paradis

blodiga fingertoppar

som känt

som vet

att man också kan dö

utan att drunkna


av lenie 7 november 2009 kl 22:51

I min spinalvätska simmar ropet på hjälp

som ett SOS

klarrött lysande , ljudande ..


Jag är uträknad från början

uppgiven och undergiven


Så jävla dominatrix

in my dreams ..


Ett pip från en fångad,  nästan livlös mus ...

med min röst , mitt tonläge

hör jag mig själv ...


in mellan kotorna i ryggen , som en smärta att döva

med

sprit , knark och cigaretter

i överflöd

begrav mig i tobak , Frenet Branca och amfetamin


Jag är din, din och din

om ni köper mig dyrt , högt och heligt ...



av lenie 28 oktober 2009 kl 20:33

   

But my name was Elisa Day ....

av lenie 26 oktober 2009 kl 15:25

Tar ett steg bort..

mot fanatasin och

landet mitt emellan


Du är nära , så nära du kan komma

utan att beröra mig ..


Tiden står stilla

och ändå försvinner den ..


lätt och flyktigt ..


Tar livet för allvarligt ..

livet som sägs äga

också en lek ..


Utan allvar kan inte leken

bli en lek...

leken inte bli allvar


som en motsats

att upplevas

slukas av ..

åt båda hållen ..


Att allvaret finns i ditt leende

bakom din blick ...


däri och

endast där ligger min lekfullhet ...