Senaste inläggen
Du hade talat med dem
sa du ..
uppgiven och ledsen
men aldrig
arg ..
för att vara arg , är farligt
då kan man spricka
sa mamma
(fast det är väl tvärtom ?)
Du hade talat med dem ...
och
de hade dömt ut dig
och
du var bara ledsen
du ...
höll med
och gav dem rätt
i mörkret efteråt
grät du tyst och stilla
rev dina nagelband såriga
skar dina underarmar randiga
när ens inre förblöder
då
smakar smärtan bättre på utsidan ..
förvandlar vanmakt
till en spricka i huden som alstrar
varmt rött riktigt blod
som lenar och jämnar ut ...
Jag är en mycket gammal människa
som lever i dåtid
och
ett litet borttappat barn
I en vuxen kvinnas kropp
Jag leker med barn
Förstår vad de säger
För jag säger samma saker
och
Leker samma lekar
ole dole doff ....
app lapp sa att du slapp ...
Håller min gamla dam
I handen
Natt som dag
Och läser hennes tankar
Ett helt liv läser jag
Både hennes och mitt
Jag sitter med vid vuxenbordet
Kan inte föra mig ..
Jag tappar alla ord
spiller sås
och tuggar med öppen mun
Jag vill tillbaka till barnbordets värld
Där tillåts jag vara jag
jag vet vad som förväntas av mig
vi leker
inte nudda streck
sparkar varandra på benen
i skydd av duken
och tävlar om vem som kan äta mest ...
Jag vill sitta stilla
håll mig i handen
någon
smek min åldrade
fläckiga
knotiga hand
önskar jag visste
tänkte och kände
att livet passerat
att jag kommit till ro
att orden tagit slut
och
livets sociala spel
förlänge sedan var över
Du hette Jennie
Sa de
Du fyllde mig med äckel
Ogripbart
Utan rim och reson
Ditt förakt för omvärlden
låg som en aura omkring dig
så tät att man kunde ta på den
se den ...
även i periferin
Din uppenbarelse
Vittnade
Om något farligt
Ständigt undanglidande
Och man såg
Att också du hatade
Det kanske var ditt hat jag hatade
och kanske ägde du
något jag ville varit
du var...
vacker
frisk
stark
och
fri att välja
Jag hade aldrig hatat förut
Ingen hade jag hatat
Men Dig Jennie
Hatade jag på avstånd
Vettlöst och villkorslöst
Det brände mig inifrån
och jag gav dig skulden ...
Jennie
Större än kärlek
kändes
hatet
du visste aldrig att jag fanns
Jag har försökt närma mig de
som ska vara mina närmaste
de ser mig inte
eller, de ser mig säkert
för jag syns ibland
oftast är jag osynlig
det tror jag aldrig de förstått ...
heller
vi pratar inte samma språk
gud vet att jag gått språkkurser för att försöka göra mig förstådd
och
om jag ska vara ärlig tror jag faktiskt att även de har gått ett antal kurser för att försöka möta mig
vi bildar parallella linjer
bredvid , på samma avstånd …
aldrig varken närmare eller längre ifrån
vi kan skratta tillsammans, sällan
det är innerligt
men lämnar genast mörka hål
att fylla
vi balanserar på kanten
sökandes efter ord
som aldrig hittar fram
ser brevid och bort
blickar som aldrig möts
oroliga andetag
lemmar som aldrig orkar
lyftas
till en omfamning
ensamheten
efter ansträngningen
smakar
salt
av
tårar
där innanför ....
Det ljusa blå
mot det mörka
svarta
i mitten
slående
eggande
och
konstigt nog .....
lugnande
som en sommarhimmel
men mörka moln
åskväder
väntande
i hypocentrum
skimrande runt om
vilande mot det hotande
lugnet före stormen
sedan ..
en urladdning
för att åter finna ro ...
Röster
någonstans , inom hörhåll
bakom väggen
utom synhåll ..
tryggt att vakna till
att
vaggas av
rösterna
stegras
faller
men orden kan inte urskiljas ..
endast melodin i språket
och
ett enstaka skratt
att fritt få fantisera
ett samtal
som inte är mitt
men som kan omskapas
till mitt eget
att allt som sägs
sägs igen
har sagts förr
en trygghet i upprepningen
jag skär mitt liv
med kniv
i tjocka skivor ...
Det dröjde innan du kom ..
i väntan gick jag
långsamt
och
länge
tiden stod stilla
men det visste jag inte
förrän
du stod där framför mig
tog mig med storm
lät mig bo bakom ditt bröstben
och
lät mig andas
vara
drunkna
i ditt leende
i ditt skratt ..
Har jag varit i Smålandskogarna ... vackert och levande har solen smekt min hud .. vattnet i den lilla gölen i skogen renat mig .. och jag har levt på det jag funnit .. blåbär , kantarell , lingon .. potatis , lök .. sådant som gör mig glad .. och mätt .. :) ... smultron smältandes på tungan .. jag drömde om att bli eremit som barn (jag vet , det är galet) men det var mitt karriärsval .. och jag vill det fortfarande ibland .. som nu .. jag längtar efter daggvått gräs under fotsulorna .. huggormar på vägen ner till sjön .. grodor i gräset , t.om myggorna saknar jag ...och bara människor i utkanten av min tillvaro ... fast jag tror det stannar vid en dröm .. jag är en alltför social eremit för att lyckas :)
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
|||||||
4 |
5 |
6 |
7 | 8 |
9 |
10 |
|||
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
|||
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
|||
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
|||
|