När dörren slog igen
föll masken ...
i halsgropen
slog pulsen ....
dunkade

lögnernas mästare
kan äntligen vila
ge sig hän ..
hälla upp till bredden
i sitt glas
igen och igen

tills benen inte längre bär

de små vita tabletterna 

hjälper henne genom natten

till en ny dag med ett tappert

påklistrat leende 

ångest 

och en lätt skakande hand ...